,

..i-land problem.

Jag är vanvettigt godissugen.
Salta katten ligger hemma (en centimeter från väskan, men i sista stund struntade jag att stoppa i dem innan jag gick, aaargh.) hel dumt.

Yes och jajamänsann.
Nästa år ska jag stå som värdinna för en av Sveriges mest omtalade middagar.
Och det är länge kvar, men så som jag är har jag redan börjat fundera på klänning, skor, majestätisk håruppsättning, guldiga armband och pytteväska.
yeeei,yeei, skryt, skryt och hopp hopp!

Jag visste att jag gjorde rätt som väntade ut Rean lite (även fast många sömlösa kvällar
spenderades "slita-i-håret" tänkades å de där bootsen och de där snygga blå byxorna och den där ursöta-needy blommiga blusen) för nu drar all 50% på Rea-priset, rea igång. Dubbelt-up rean.
Juste, en fjärdedel! av orginalpriset.

Vilken man jag har som kommer med 10 röda rosor sådär en Onsdagskväll! Min Underbaring där!

Och ja, det skryter jag med. Big time!

Ett exceptionellt bra exempel på P3 fantastiskhet.

Man från p3 "Din gata" (Sänds mellan 16.08 och 18:00 torsdagar) ringer upp rapparen Petter.
P3 mannen pratar förövrigt grov skånska vilket är en väldig bidragande orsak till att det blir så fantastiskt. No offence om nu någon råkar vara skåning, inga fördomar, bara härligtroligt. (alla dubbel r symboliserar det skorrande Skåne R:et)

(P - Petter. PM - P3 Man)
PM    - Djue, imorrse så rråkade jag släppa maj i dirrektsäandning utan att jag mäarke det, skitpinsamt, maen.

P       - Näe, fan va skämmigt, man.
PM    - Jag veet, den barra kom, jag visste ente vad jag skulle göerra, maen.

P       - Ah, jag vet, man, har ju också haft problem med det där förut.

PM     - Haaarr du! hurr gick däe då? (jätteförvånad i falsett)

P        - Näe du vet sen skrev jag "vinden har vänt" och sen dess så har det varit lugnt.

Fantastisk dåligt humor, fantastiskt roligt.

Of Love Tilly

I-lands problem.
För mycket läppglans och för mycket blåst. Resulterar i hår fastkletat i ungefär hela ansikten och rött kladd i håret.

Huj huj, Det är sannerligen inte lätt ibland ;)

Men vad hände nu här med snön?
Jag hade ju tillochmed fixat och trixat med mina supersnygga röda skidor och självklart tagit med mina matchande röda byxor, svarta pjäxor och röd-svarta stavar (jajamänsan jag är en riktig brutta i backen) så att jag och B kunde ge oss ut i helgen för att försöka att inte bryta några ben.

Det finns ju några små backar runtom i Stockholmslän. T.ex. Hammarbybacken i Ekerö och Flottsund.

Lite matsäck, varm choklad och min fickplunta med strasstenar och dödskalle på (En födelsedagspresent från H) full med Baileys är en självklarhet.

En måndagskväll kan inte spenderas på mycket bättre sätt än hemma hos en kär vän, med en stor skål thé, en halvhalvliter glass och bara massa prat. Gårdagskvällen var jag alltså hemma hos Dimman för första gången sen hon flyttade innanför tullarna (nehej då inte alls något avis alls!) och vi sågs för första gången sen vi båda flyttat till Stockholm.  Och nu kan det bli fler gånger, oftare. Vad är väl en kvart när vi förut hade tvåochenhalv timma?

Och när jag går ut, på ringvägen upp mot Götgatan till Skanstulls tunnelbana, i Stockholmsnatten så bara älskar jag det.

Lukterna, ljuden, ljuset. Staden.

Jag är så snuskigt sugen på godis. Och just den här veckan får man faktiskt bara proppa i sig. Den här veckan är det ju yes box, mens-vecka.

Inte för att det hindrar mig från att äta alltsomoftast och hela tiden annars. Jag har ett väl utvecklat vecko-system för att alltid ha någonting att äta för.

För förra veckan så är det ju "en vecka kvar" till mens vilket berättigar en att äta två eller många chokladbitar för att inte tappa orken helt och förbereda sig inför kommande prövning. Lyxen med att vara kvinna.
 

Den här veckan är ju "mens-vecka". Då finns inga hämningar...

Nästa vecka är ju "veckan efter" mens. Då har man ju klarat sig igenom en vecka med magont, oförberedda gråtattacker framför töntiga kärlekskomedier med lyckliga springa-på-stranden-i-månskenet-puss slut, och uppochnedhumör. Då får man belöna sig med något smaskigt.

Den enda veckan som är knepig är ju veckan "två veckor före mens och två veckor efter" alltså veckan mittemellan.

Men misströsta inte! Ursäkter och väl beprövade metoder finns även här, t.ex. eftersom man sköt upp mensen förra gången så skulle den här veckan ju egentligen vara veckan efter mens. Eller det kan ju hända att mensen kommer tidigt så att det här ju egentligen är veckan föra mens.

Senså kan man tänka hitan och ditan på tänder och eventuell vikt och alltvadnudetinnebär. Om man nu vill det. Så länge man mår bra, har ork och är nöjd så får allting faktiskt vara frid och fröjd.

Och ännu en helg har passerat. Tiden går så fort när man vill hinna med så mycket.  Jag tycker mig börjar få lite "ekorrshjuls-feeling" dock ett bra ekorrhjul, med många roliga saker varje dag men ett ultrasnabbtsnurrande hjul.

Varit hemma på besök i kära Uppsala över helgen, hade turen att få träffa gamla kollegor, familjen, min Darling och inte minst min vovve Bella.
Allting var sig likt men ändå inte. Det är inte mitt hemma längre. Jag har så många underbara människor där, som jag saknar och saknar.

Men jag har min B här, mitt hemma. Och väl hemma igen igår kväll när jag välkomnats med en stor kram, puss och det där leendet, så är det bara så rätt.

Ikväll åker jag "hem" till Uppsala. På besök.
Jag trodde inte det skulle kännas så redan nu, men vad jag saknar staden, vad jag saknar att hitta överallt, vad jag saknar att veta precis vart och hur man ska ta sig, vad jag saknar alla mina som finns där.

Men dock, jag älskar Stockholm. Min dröm har ju varit i flera år att ta steget till en flytt hit. Det känns helt underbart att äntligen ha gjort det. Att ha lyckats med mina mål. Hitills.

Och dock, mina alla är ju bara en timme bort. Och dem kommer komma hit till som tätt.

Så det blir både kärt återbesök och tillika en favorit i repris, bastukväll med gamla kollegorna.
Besök hos farmor.
Middag med mami.
Middag med S och lillasyster.